Aktuellt

Foto av skog som brinner samt pella Thiel. Foto: Chico Batata/DPA/TT, Annika af Klercker
24
Aug

Debattartikel i SvD efter bränderna i Amazonas: Ekocid bör bli ett internationellt brott

I en global atmosfär med en global handel berör detta oss alla, vi har alla ett ansvar. Du och jag som vill köpa billiga varor, EU och Sverige som fortsätter att prioritera handel, Bolsonaro som tillåter att Amazonas huggs och bränns ner. Vi lever i ett system vars regler och mål driver dessa processer, och som därför behöver ändras. Men alla har inte lika mycket makt, och därför inte lika stort ansvar. Genom en internationell lagstiftning mot ekocid skulle de högst ansvariga för beslut som skadar biosfären kunna åtalas, skriver Pella Thiel, Vice ordförande i End Ecocide Sweden i SvD

 

Debattinlägg i SVD:

”Ekocid bör bli ett internationellt brott”

Vi kan inte fortsätta att konsumera som om det inte fanns någon morgondag, inte bygga ekonomin på fortsatt exploatering och kalla det utveckling. Det är dags för en lagstiftning som prioriterar livet, skriver Pella Larsdotter Thiel från End Ecocide Sweden.

Publicerad 

Amazonas brinner. Den 19 augusti var himlen över miljonstaden Sao Paolo svart av rök och det blev mörkt mitt på eftermiddagen. Antalet bränder är just nu fler än någonsin sedan mätningarna inleddes. Skogen som kallas Jordens lungor brinner så att det syns från rymden. Bränderna sker framför allt för att ge bete och odla foder åt köttdjur. Brasiliens statliga rymdforskningsinstitut har tidigare meddelat att en yta motsvarande en fotbollsplan avverkas varje minut, och att avverkningstakten i juni månad var 88 procent högre jämfört med föregående år. President Bolsonaro anklagade då myndigheten för att ljuga.

Till skillnad från då Notre Dame brann syns hittills inga förstasidor med denna nyhet. Men den borde få oss att stanna upp. Levande system är icke-linjära; Amazonas minskar inte kontinuerligt i takt med avverkningar och bränder. I stället befinner sig skogen nu farligt nära en tipping point, där den till stora delar kan förvandlas till savann. Det går knappt att ta in effekterna av ett sådant scenario. Amazonas är världens största regnskog, hem åt över 10 procent av alla arter och för en miljon människor från flera hundra olika urfolk. Att den minskar kan bli en tipping point för hela jordens klimat.

Avskogningen är inte en brasiliansk fråga, varken i effekter eller drivkrafter. Den handlar om den globala konsumtions- och tillväxtkultur som ständigt kräver mer. Ju mer som produceras och konsumeras, desto mer resurser går det åt, och svenskar hör till de flitigaste konsumenterna globalt. Samtidigt som vi oroar oss över vad som händer i Amazonas deltar vi med liv och lust i den handel som bidrar till avskogningen i andra länder. Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) är inne på slutspurten efter 20 års förhandlingar. Det ska underlätta för oss att handla med produkter från Sydamerika. Biff och soja från Amazonas, exempelvis.

I rapporteringen om Amazonas sägs att president Bolsonaro gynnar utveckling framför bevarande, att det är därför skogen brinner. Men är det verkligen utveckling att bygga en ekonomi på att ta livet av de levande system som vi är totalt beroende av? Det blir allt tydligare att business as usual riskerar att leda till storskalig kollaps av ekosystem och därmed hotar människors liv och välfärd, nu och i framtiden. Enligt alla mått vi använder är livet på jorden illa ute. För att vända denna utveckling behövs nytänkande och ett skifte i samhälleliga värderingar. Vi behöver nya spelregler för hur vi relaterar till ekosystemen. En växande global rörelse föreslår att storskalig miljöförstöring, ekocid, blir ett internationellt brott. Benämningen kombinerar grekiskans oikos, hem, med latinets caedere som betyder att döda – att ödelägga det egna hemmet. Ekocid definieras som ”omfattande skada på eller förstörelse av ekosystem inom ett avgränsat geografiskt område, antingen genom mänskligt handlande eller andra orsaker, i en sådan omfattning att invånarnas möjligheter till ett fredligt åtnjutande av området allvarligt inskränks.”

Ramverket för ekocid som internationellt brott existerar redan. Internationella brottmålsdomstolen i Haag behandlar brotten mot freden – folkmord (genocide), brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott – och skulle kunna omfatta även ekocid. Faktum är, att då Romstadgan, det dokument som reglerar verksamheten i Haag, förhandlades på 1990-talet så fanns ekocid med på agendan. Det ströks under oklara former då. Nu står det klart att vi behöver nya spelregler för att värna ekosystemen – fortfarande går en stor del av världens investeringar till projekt som skadar livsmiljöer. Våra ekonomier bygger på att exploatera naturen på ett sätt som systematiskt orsakar såväl klimatförändringar som artutrotning. Detta måste ändras så snart som möjligt.

I en global atmosfär med en global handel berör detta oss alla, vi har alla ett ansvar. Du och jag som vill köpa billiga varor, EU och Sverige som fortsätter att prioritera handel, Bolsonaro som tillåter att Amazonas huggs och bränns ner. Vi lever i ett system vars regler och mål driver dessa processer, och som därför behöver ändras. Men alla har inte lika mycket makt, och därför inte lika stort ansvar. Genom en internationell lagstiftning mot ekocid skulle de högst ansvariga för beslut som skadar biosfären kunna åtalas. Detta skulle innebära ett skifte i riskanalyserna rörande kontroversiella projekt. Har ansvariga beslutsfattare haft möjlighet att förutse risker för livsmiljöförstörelse skulle de som individer riskera att ställas inför rätta i Haag. Genom att beslutsfattare får stöd i att på straffrättsliga grunder avstå från verksamhet som är lönsam men miljöförstörande, blir det möjligt att värna ekosystemen. En internationell lagstiftning om ekocid är därmed ett stöd för investeringar i hållbar innovation och cirkulär ekonomi.

Det är orimligt att fortsätta att göra kortsiktiga vinster som äventyrar framtiden. Vi kan inte fortsätta att konsumera som om det inte fanns någon morgondag, inte bygga ekonomin på fortsatt exploatering och kalla det utveckling. Det är dags för en lagstiftning som prioriterar livet och samtidigt ger de långsiktiga spelregler som ett internationellt näringsliv behöver för att ställa om. En process för ekocid som tillägg till Romstadgan kan initieras av en av de stater som ratificerat Romstadgan. Sverige skulle här kunna ta ett internationellt ledarskap som ändrar hur ekonomin förhåller sig till biosfären. Vi behöver en ekonomi som gynnar människors och naturens hälsa, inte underminerar den.

Pella Larsdotter Thiel
vice ordförande, End Ecocide Sweden

Foto: Chico Batata/DPA/TT, Annika af Klercker

You are donating to : End Ecocide Sweden

How much would you like to donate?
SEK200 SEK500 SEK1 000
Would you like to make regular donations? I would like to make donation(s)
How many times would you like this to recur? (including this payment) *
Name *
Last Name *
Email *
Phone
Address
Additional Note
Loading...