Så fungerar en ekocidlag

Främsta syftet med lagen är preventivt: Att avvärja skadlig verksamhet innan den sker.

För att verksamhet ska ske på ett miljösäkert sätt räcker det inte med avtal och överenskommelser: Det krävs strafflag som ger en personlig påföljd för den som bryter mot dem. Att lägga till ekocid som brott inför Internationella brottmålsdomstolen, ICC, innebär personligt ansvar för de allra högsta beslutsfattarna för de allra grövsta miljöbrotten: de brott som är så allvarliga att de är av intresse för mänskligheten, precis som de andra fyra brotten som kan åtalas av ICC: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott. För närvarande finns ingen kännbar påföljd.

Att göra ekocid till ett brott inom ramen för Romstadgan påverkar inte bara de länder som har ratificerat den. Principen om universell jurisdiktion gjorde det möjligt att gripa Pinochet i London och ställa honom inför rätta. Samma princip ger möjlighet att åtala de högsta ansvariga för grova miljöbrott även om de är medborgare i länder som inte ratificerat Romstadgan.

Ansvariga för bolag som försäkrar och finansierar allvarligt miljöskadlig verksamhet skulle också kunna ställas till svars och åtalas. Det innebär att inte bara det land där verksamheten utförs påverkas.

Skydd av miljön går hand i hand med skydd av mänskliga rättigheter. Där naturen skadas allvarligt undergrävs mänskliga rättigheter. Eftersom det saknas skydd för miljön skadas miljö och människor.

Nationell lag leder till orättvis konkurrens. Näringslivet är internationellt och därför krävs internationell lag. Sådan lag har förutsättningar att gynna svenskt näringsliv, eftersom många svenska företag ligger på framkant när det gäller miljöhänsyn och idag kämpar i uppförsbacke mot mindre nogräknade konkurrenter.