Vi behöver ett ”mellanmål” på vägen mot de Globala målen, och införa ekocid som brott skriver Pella Thiel från End Ecocide Sweden, tillsammans med Jon Henrik Fjällgren, 2022 Initiative Foundation och Globträdet:

Idag på den internationella miljödagen är det 48 år sedan Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön. 2022 planerar Sverige ett högnivåmöte i samband med 50-årsdagen. Då är det också ”halvtid” på vägen mot de Globala målen. Ska vi lyckas nå målen behövs konkreta milstolpar. Vi behöver ett ”mellanmål” på vägen mot de Globala målen, skriver artisten Jon Henrik Fjällgren och andra företrädare för 2022 Initiative Foundation och Globträdet.

Tre globala kriser skakar just nu världen – en klimatkris, krisen för den biologiska mångfalden och Covid-19 pandemin. Tiden fram till juni 2022 kan Sverige och världen nyttja som en unik möjlighet för att få igång världens länder att ställa om till hållbar utveckling. Förutom 50-årsjubileum sedan Stockholmskonferensen och bildandet av FN:s Miljöprogram, UNEP, är vi 2022 också halvvägs räknat från 2015 då Parisavtalet och avtalet om de globala målen undertecknades till år 2030 då målen ska vara uppnådda. Om vi ska få dagens ledare att agera NU på dessa långsiktiga mål behövs ett ”mellanmål”. Därför är det enormt glädjande att regeringen har föreslagit att en FN-konferens hålls i Stockholm år 2022 för att uppmärksamma 50-årsjubileet av Stockholmskonferens 1972. Det är ännu mer glädjande och hoppingivande att man planerar att koppla konferensen till Agenda 2030. Det är uppdukat till mellanmål, helt enkelt! 

Återblick till 1972
På Stockholmskonferensen 1972 var upplägget och genomförandet på många sätt både innovativt och modigt. Vita cyklar var delegaternas färdmedel för att åka mellan de olika platser i Stockholm där konferensen hölls. Det var dessutom delningsekonomi i ett tidigt skede då det bara fanns 200 cyklar som delades mellan delegaterna, fastän många säkert hade velat behålla cykeln för sig själv. 

Stockholmskonferensen samlade inte bara delegater från 113 länder. Det var första gången som ideella organisationer gavs möjlighet att delta i parallella konferenser och bidra till en FN-konferens. Totalt deltog observatörer från runt 400 ideella organisationer på plats i Stockholm och över 1500 representanter från press och media. På så sätt lade Stockholmskonferensen även grunden för hur FN-konferenser genomförs än idag.   

Konferensen 1972 innebar starten på alla de FN-konferenser om miljön och hållbar utveckling som vi sett genom åren. Stockholmsdeklarationen innehåller 26 principer som berör både miljö och hållbar utveckling ur ett mer holistiskt perspektiv. Den antogs senare samma år av världens ledare i Generalförsamlingen genom Resolution 2994 och den har på många sätt bidragit till utvecklingen av internationell miljörätt och en rad konventioner på miljöområdet. 

Öka takten i tider av kris
Mycket har hänt sedan Stockholmskonferensen, men det är de facto så att det bredare perspektivet om människans koppling till miljön som introducerades i samband med konferensen 1972 i stor utsträckning la grunden för den helhetssyn som vi idag har på hållbarhet genom de globala mål och 169 delmål som FN:s medlemsländer antog 2015 i Agenda 2030. 

Trots stora framsteg i det internationella arbetet på miljöområdet har befolkningsökning och ett alltför stort fokus på ekonomisk tillväxt har gjort att vårt gemensamma hem, planeten jorden, tagit stryk. Trots vetenskapens varningar har vi inte lyckats agera. Klimatkrisen är nu ett faktum och vi riskerar att utrota en miljon arter. I kölvattnet av Covid-19 pandemin har samhällen och industrier pausats runtom i världen och det finns en tydlig chans att ställa om i stor skala. 

Vi måste öka takten rejält för att kunna nå de globala målen till 2030 och om vi ska ha en chans att lösa klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Trots att de globala målen är ganska heltäckande och att det är fantastiskt att världssamfundet kunde enas om målen, så är avsaknaden av omfattande handlingskraft för att nå de långsiktiga målen slående. För att få dagens ledare att lyfta blicken och bli mer handlingskraftiga vill vi därför se tidssatta delmål. 

Tänk om med mellanmål 2022
År 2022 är vi halvvägs till 2030. För att få till handling vill vi uppmana till att Sverige, tillsammans med övriga Norden, föreslår att länder och gärna även organisationer sätter upp konkreta milstolpar för hur långt man ska ha nått 2022 – alltså ”mellanmål” för globala mål. När konferenser som COP26 för klimatet och FN-mötet om biologisk mångfald i Kunming nu flyttas fram till 2021 finns tid att ta fram konkreta tidsmässiga delmål eller ”mellanmål” för de miljömässiga målen i Agenda 2030. Målen kan diskuteras och konkretiseras i samband med UNEA-5 (UN Environment Assembly) som planeras till den 22-26 februari 2021 och där Norge har ordförandeskapet.

Jon Henrik Fjällgren – ambassadör, artist och renskötare.


Mellanmålen kan ta olika form
. Inspiration och kunskap om hur vi ska vara varsamma med naturens resurser får vi från våra urfolk. Sverige och världen har också mycket att lära av det intergenerationsperspektiv som de ofta har. Det är genom att vi gemensamt tar ansvar för vår nutid och vår framtid som vi kan hitta de bästa och mest långsiktiga lösningarna. Vårt förslag är därför att Sverige driver frågan om att alla delegationer har med sig minst en ungdom med en aktiv roll i delegationens arbete.

Under Stockholmskonferensen efterlyste Olof Palme krafttag mot ekocid, storskalig miljöförstöring. 50 år senare är konsekvenserna av pågående miljöförstöring så mycket tydligare. Samtidigt påtalar allt fler – såväl påven som LO – att ekocid bör bli ett internationellt brott, möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Ramverk och institutioner för att införa lagstiftning mot ekocid existerar redan. Sverige skulle kunna ta ett globalt ledarskap för ett avgörande initiativ om att införa verkliga sanktioner för de högst ansvariga för de mest destruktiva verksamheterna. Och detta är fullt möjligt att få till i Stockholm 2022. 

Digitala lösningar som inte lämnar någon utanför
Sverige rankas högt i genomförandet av de globala målen och vi rankas också högt inom innovation och digitala lösningar. För att behålla samma pionjäranda som Sverige visade 1972 vill vi att Sverige också tar ett modigt ledarskap genom att föreslå nationella/lokala konferenser runtom i världen som är uppkopplade digitalt. Med digitala lösningar kan vi minska klimatpåverkan från flygresor och samtidigt öka engagemanget med konferenser ”glokalt”. Nu när pandemin har gjort att hela världen börjat kommunicera digitalt i en aldrig tidigare skådad utsträckning kommer digitalt uppkopplade konferenser troligen att ses som en naturlig och kanske nödvändig del för att säkerställa alla länders deltagande på konferensen. Vi vet inte idag hur situationen ser ut i juni 2022, men oavsett om pandemin lagt sig helt eller inte så skulle lokala/nationella konferenser runtom i världen som är uppkopplade digitalt under delar av konferensen i Stockholm kunna bidra starkt till det övergripande målet att inte lämna någon utanför. 

Lösningar finns! Det som behövs är ledarskap. Sverige har chansen visa på globalt ledarskap genom att ta upp tråden från Olof Palmes tal 1972 så att vi får till en internationell ekocid-lagstiftning i samband med Stockholmskonferensen +50. Klimatfrågan berördes bara kort på Stockholmskonferensen men nu är situationen akut. Sverige kan ta ett ledarskap även här och föreslå att länder, städer och organisationer utvecklar “mellanmål” för till exempel hur långt vi behöver nå till 2022 för att halvera utsläppen till 2030. Då kan vi få till den acceleration som behövs för framtida generationers överlevnad.

Helena Lindemark, stiftare & ordförande 2022 Initiative Foundation, grundare Hållbar Utveckling Sverige AB.

Hannah Stanton, vice ordförande 2022 Initiative Foundation, Programme Director TheGoals.org, f.d. medlem i Agenda 2030 Delegation.

Prof. Peter Dobers, ledamot 2022 Initiative Foundation, Professor vid Södertörns Högskola och ledamot i International Sustainable Development Research Society (ISDRS).

Pella Thiel, ledamot 2022 Initiative Foundation, ordförande End Ecocide Sweden, koordinator i nätverket Naturens rättigheter och Årets Miljöhjälte 2019.

Rishabh Khanna, ledamot 2022 Initiative Foundation, Initiatives of Change, Sweden and International.

Christina Carlmark, ledamot 2022 Initiative Foundation, Climate Reality Leader, Senior Sustainability Officer, Telia.

Jon Henrik Fjällgren, ambassadör för 2022 Initiative Foundation, artist och renskötare.

Kajsa Dahlström, grundare och ordförande, Globträdet.

Publicerad på Global bar 5 juni 2020