Fakta om ekocid och ekocidlagen

6 korta fakta när du vill prata ekocidbrott

Ekocid innebär storskalig miljöförstöring. Trots 50 år av internationellt miljöarbete och hundratals konventioner och avtal på miljöområdet fortsätter exploateringen av naturen.

Artutrotningen ökar lavinartat. Arter utrotas i en hastighet på 1000 gånger snabbare än vad som skulle ske på naturlig väg.

Trots kunskap om klimatförändringarna fortsätter utsläppen från fossila bränslen, med oöverskådliga konsekvenser för allt liv.

Vi behöver tydliga, gemensamma regler som skyddar naturen på global skala. Ekocid behöver bli ett internationellt brott. Läs mer här

Exempel på möjliga ekocid:

  • Storskalig odling av palmolja
  • Oljeexploateringen i Nigerdeltat
  • Fracking
  • Kanadas tjärsand
  • Utfiskningen av haven

Resultatet av förstörda livsmiljöer är bland annat krig, konflikter och migration. När människans livsmiljö ödeläggs blir fred till slut omöjlig. För att kunna värna om mänskliga rättigheter behövs en internationell lag mot ekocid.

Då blir ekocid ett internationellt brott enligt Romstadgan, ett av de mest kraftfulla juridiska dokumenten i världen. Ekocid skulle då kunna dömas vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag och likställas med folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Läs mer om ekocid som brott.

Storskalig miljöförstöring pga oljeexploateringen är ett exempel på ekocid. 
Resultatet av förstörda livsmiljöer är bland annat krig, konflikter och migration.

Vi vill att ekocid införs som ett internationellt brott inom Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Den omfattar de brott som är så allvarliga att hela det internationella samfundet måste ta ansvar för dem. För närvarande är de fyra: krigsbrott, aggressionsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

Ekocid skulle kunna bli det femte brottet. Det innebär att de högst ansvariga för beslut som riskerar att leda till storskalig miljöförstöring kan ställas inför rätta, antingen i sina hemländer eller i Haag.

Ett tillägg till Romstadgan kan införas genom att någon eller några av de stater som är parter till Romstadgan kräver det. För att tillägget ska träda i kraft krävs stöd av 2/3 majoritet, för närvarande 82 stater.

Det var ytterst nära att ekocid antogs inom Romstadgan när den kom till på 1990-talet, men förslaget ströks i sista stund. Självklart behövs ett starkt folkligt stöd för att en ekocidlagstiftning ska bli verklighet. Sverige är en av parterna i Romstadgan och bör stödja ekocid som brott.

Föreslagen av den oberoende expertpanelen för den juridiska definitionen av ekocid, tillsatt av Stop Ecocide Foundation. Översättning till svenska av professor Mark Klamberg, SU.

A. Tillägg av paragraf 2 bis i ingressen

Som oroas över att miljön dagligen hotas av allvarlig förstörelse och försämring, som allvarligt äventyrar naturliga och mänskliga system världen över,

B. Tillägg till Artikel 5(1)

(e) Ekocid

C. Tillägg av Artikel 8 ter

Artikel 8 ter
Ekocid

1. Med ”ekocid” avses i denna stadga olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt att det finns en påtaglig sannolikhet för allvarliga och antingen vidsträckta eller långsiktiga skador för miljön som orsakats av dessa handlingar.

2. I punkt 1:

a. avses med “hänsynslös”: med vårdslös likgiltighet för skada som vore klart oförsvarlig i förhållande till förväntade sociala och ekonomiska fördelar,

b. avses med “allvarlig”: skada som inbegriper väldigt svåra negativa förändringar, störningar eller skador på någon del av miljön, inklusive grava effekter på mänskligt liv eller för naturliga, kulturella eller ekonomiska tillgångar,

c. avses med “vidsträckt”: skada som sträcker sig bortom ett begränsat geografiskt område, korsar statsgränser, eller som ett helt ekosystem, arter eller ett stort antal människor lider,

d. avses med ”långsiktig”: skada som är irreversibel eller som inte kan avhjälpas genom naturlig återhämtning inom rimlig tidsperiod,

e. avses med ”miljö”: jorden, dess biosfär, kryosfär, litosfär, hydrosfär och atmosfär, samt rymden.

Följ arbetet att göra storskalig miljöförstöring till ett brott

Svajpa tidslinjen >
1972
Olof Palme använder begreppet ecocide vid den första internationella miljökonferensen och kallade det ett ”illdåd, som kräver omedelbar internationell uppmärksamhet”.
1990
Vietnam blir det första landet i världen att skriva in ekocid i grundlagen. Åren 1990-2000 skriver fler länder in brottet i sina lagar.
1997
När Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen förhandlas är storskalig miljöförstöring med, men stryks i ett sent skede.
2016
Internationella brottsmålsdomstolen lägger mer fokus på miljöförstöring som ett brott mot mänskligheten.
2020
Fler och fler länder uttrycker stöd för att göra ekocid till ett internationellt brott enligt Romstadgan.
Nov 2021
Nätverk av världens största kapitalförvaltare (ICGN) står bakom kriminalisering av ekocid.
2022
Företag och regeringar förstör fortfarande ekosystem i våldsamt eskalerande tempo över hela världen.
Juni 2022
Sverige står värd för FN:s miljökonferens Stockholm+50.
Dec 2022
Romstadgans parter kan rösta om ekocid som ett brott vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.
Mars 2023
EU:s juridikutskott röstade för en ekocidlagstiftning.
April 2023
EU-parlamentet röstade för att inkludera ekocid i EU-lagstiftning.
Föregående bild
Nästa bild

FAQ

Klicka på en fråga för att se svaret.

Om vissa handlingar anges som förbjudna, kan andra antas vara tillåtna, så det ansågs bäst att basera definitionen på potentiella konsekvenser – en viss nivå av allvarlig skada. På det sättet förblir definitionen relevant när praxis ändras (”framtidssäker”).

Ja det gör det. Vissa aspekter av brottet omfattar människor (ett av de möjliga kriterierna för ”utbredd” är att det påverkar ”ett stort antal människor”), men att äventyra ett ekosystem, en art eller någon del av miljön täcks också. Definitionens omfattning är både ekocentrisk och antropocentrisk.

Eftersom alla exakta siffror ansågs vara godtyckliga och kanske inte passar specifika omständigheter. Genom att definitionerna av ”utbredd” och ”långvarig” lämnas öppna för viss tolkning kommer domare att fastställa lämpliga tröskelvärden från fall till fall.

Ja, det kan det göra om störningen är potentiellt allvarlig. Det är syftet med att inkludera ordet ”kulturell” i definitionen av begreppet ”allvarlig”.

Intentionen eller “mens rea”-aspekten av brottet är vårdslöshet – förövaren agerade i vetskap om att det fanns ”påtaglig sannolikhet” för allvarlig skada till följd av beteendet, men agerade ändå. Om handlingen var olaglig behövs inget annat. Om handlingen var laglig kan den fortfarande utgöra ekocid om det fanns ytterligare en nivå av vårdslöshet, dvs handlingen var ”hänsynslös” – förövaren bortsåg från att skadan skulle vara klart oproportionerlig jämfört med de förväntade sociala och ekonomiska värdena.

Begreppet använder en avvägningsmetodik som är vanlig i miljörätt, eftersom många mänskliga aktiviteter medför viss skada på naturen. Frågan är, gjordes en rimlig avvägning och var de skadliga effekterna sannolikt större än fördelarna? Ett projekt kan innebära att någon tjänar mycket pengar och gynna ett fåtal, men om den skada som uppstår kommer att påverka många andra negativt (t.ex. lokalsamhällen eller urfolksgrupper) eller förstöra ekosystem kan detta kriterium vara uppfyllt.

Nej. Brottet definieras som att det handlar om risk, vilket innebär att handlingar som med stor sannolikhet medför allvarlig och antingen vidsträckt eller långsiktig skada kriminaliseras, oavsett om skadan har visat sig ännu. Detta överensstämmer med andra brott i Romstadgan och är särskilt lämpligt för brott mot naturen, eftersom det rent praktiskt är svårare att skydda miljön om skadan måste visa sig innan det är möjligt att åtala.

Ett av de svåraste problemen med miljölagstiftning för närvarande är att tillämpningen är dålig. Att kriminalisera miljöförstöring i nationell eller internationell lag får tre viktiga effekter:

  1. Det uppmuntrar potentiella förövare att utöva “due diligence” på rätt sätt, det vill säga att undersöka hur man bäst kan hålla sig på rätt sida av lagen för att undvika att begå ekocid (snarare än att kringgå reglering utan någon större oro för sanktioner).
  2. Det ger mer kraft till alla som arbetar för att förbättra skyddet för människor och natur – från gräsrotsaktivister till akademiker, forskare och organisationer från civilsamhället – att sträva efter att tillhandahålla information, expertis och trycka på regeringarna för att förbättra regleringar.
  3. Det gör att brottet förbli relevant över tid – när nationella lagar utvecklas för att bättre skydda naturen är ekocid fortfarande ett paraplybrott som omfattar och stödjer den utvecklingen.

Absolut. Det är formulerat för att passa in i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), och när det väl är på plats måste varje stat som ratificerar det införliva det i sin egen strafflagstiftning. Det finns dock inget som hindrar att definitionen används av en regering som vill gå före eller av regeringar som för närvarande inte är medlemmar i ICC.

Det kan hända att några få försöker, men hittills tyder våra samtal med företagsledare på en i stort sett positiv respons. En tvingande avskräckande effekt kommer verkligen att bidra till att skapa rättvis konkurrens, så att företag inte hamnar i underläge för att de försöker göra rätt. Det kommer sannolikt att frigöra innovation och kreativitet och styra statliga subventioner i en mer hälsosam riktning. Många av de lösningar vi behöver för att ställa om till ett hållbart samhälle finns redan eller är under utveckling, och denna lag kommer att ge dem starkt stöd genom att hindra finansiering av metoder som orsakar allvarlig skada.