Debattartikel i Aftonbladet av Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren och Rebecka Le Moine: Förstörda ekosystem får inte vara affärsidé, sätt press på företag, regeringar, finansiärer, investerare och banker.
DEBATT: Tänk om vi kunde få tillbaka tilliten till företagen som hittills valt profiten framför planeten, och tron på att vi, mänskligheten, kan sluta förtrycka och förinta våra medarter.
Tänk om vi kunde få till en internationell lagstiftning som gjorde storskaliga miljöbrott till en kriminell handling, en handling som kan leda till kraftiga sanktioner och fängelse.
En sådan lagtext och struktur existerar. Vi behöver bara prioritera annorlunda och komplettera Romstadgan med en ekocidlagstiftning. Och detta, innan det är för sent.
Forskarna har varnat i decennier. Människan har outsourcat ansvaret för miljön till de billigaste företagen. Och i varje transaktion längs värdekedjan förlorar vi kontrollen över vad vi gör med vår planet.
Känslan för helheten hackas upp till små fraktioner och respekten för naturen reduceras till vackra ord i gröna certifieringar. Samtidigt pågår en massutrotning av arter och hela ekosystem förintas.
Vi lever i en fragmenterad tillvaro i konstant förändring. När vi håller en avokado i butiken, kan vi ens föreställa oss var den växte, hur den skördades och den långa resvägens effekter? Globaliseringen har gjort allt möjligt. Våra armar har blivit så långa att vi inte längre ser vad våra händer sysslar med.
Och vi lever i en konsumtionskultur som hävdar att så länge vi kan betala för avokadon, så är vi befriade från omoraliska handlingar och vårt samvete kan vara rent. Men i själva verket kan vi ofrivilligt ha bidragit till ett våldsamt utplånande av ekosystem.
Trots lagar, regler, kunskap, engagemang, konventioner och internationella mål, har vi hittills misslyckats med att bevara ekosystemen. En förklaring är att ekonomin har blivit global medan det saknas internationella lagar som skyddar den väv av liv som även vi är del av.
Det är fortfarande lagligt att vårdslöst skövla skog, bottentråla haven med förödande konsekvenser och skjuta utrotningshotade djur. Brottet har i dag inget straff, men det har ett namn: ekocid.
Ekocid betyder miljömord, och är ett före detta ekosystem, en söndertrasad näringsväv. Ett brott mot livet självt, ett brott mot freden. Detta tog statsminister Olof Palme upp redan på Stockholmskonferensen 1972 i sitt inledningstal. Det var då han initierade kampen för en ekocidlagstiftning.
Romstadgan är ett av de mest kraftfulla juridiska dokumenten i världen. Romstadgan reglerar Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) och omfattar fyra brott mot freden: folkmord, krigsbrott, aggressionsbrott och brott mot mänskligheten.
När dessa dokument förhandlades fram på 90-talet fanns ekocid med som ett brott mot freden, men det ströks i sista stund. Däremot är ekocid som krigshandling faktiskt förbjudet enligt Romstadgan. I fredstid finns det emellertid ingen internationell sanktion för storskalig miljöförstöring.
Men det här kan ändras. Att lägga till ekocid som det femte brottet mot freden skulle innebära att den som bryter mot lagen och bidrar till ekocid kan dras inför internationella domstolar. Sverige kan ta ett sånt initiativ och ställer sig två tredjedelar av medlemsländerna i Romstadgan bakom förslaget så träder det i kraft.
Det är dags att göra verklighet av närmare 50 års försök att lagstifta mot förintelse av livsmiljöer och driva på för ekocidlagstiftning.
En ekocidlagstiftning skulle sätta press på företag, regeringar, finansiärer, investerare och banker att till varje pris försäkra sig om att de inte bidrar till förstörelse av våra ekosystem. Att förstöra ekosystem ska inte vara en del av en affärsidé. Det ska vara straffbart.
Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker (MP)
Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP)
Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald (MP)
Publicering i Aftonbladet
