”Den här lagstiftningen kan ändra hela systemet och näringslivet. Som näringslivet och samhället fungerar idag tjänar vi faktiskt pengar på naturförstöring, vilket behöver förändras. Jag har sett och vet att man kan ställa om bolag till cirkulär ekonomi och insett att med hjälp av ekocid-lagstiftning kommer samhällen kunna bli miljövänliga och samtidigt bedriva lönsamma investeringar.”
Jana Paegle har intervjuat Jonas Roupé som är styrelsemedlem i End Ecocide Sweden. På bilden ovan träffar delar av styrelsen Birgitta Dahl. Utdrag ur artikeln:
Hur fungerar ekocid juridiskt och vad skulle en sådan miljölagstiftning på internationell nivå kunna få för betydelse?
– Om invånarna i ett område har fått sina livsförutsättningar förstörda storskaligt, omfattande och farligt ska det klassas som ett brott (och även inkludera djur). Det är en kriminaliserande lagstiftning, där om du som företag idag exempelvis läcker miljögifter avsiktligt inte blir fälld kommer med ekocidlagstiftning att bli dömd. Det här skulle resultera i att aktörer bakom nya oljekällor och kolgruvor skulle bli fällda för miljöbrott och behöva stänga dem… I sin tur skulle detta ge alternativa energikällor en chans och vara det snabbaste sättet att lösa klimatfrågan på.
Om man skulle tillämpa ekocidlagstiftning, hur skulle man ställa i-länders extraterritoriella utsläpp inför rätta om de orsakar avsiktlig förstörelse?
– Om ett oljebolag bär ansvaret för ett ekocidbrott blir det fällt oavsett var platsen ligger. Men, företagen kan bara bli fällda i ett land som skrivit på ICC (Internationella brottmålsdomstolen), vilket varken USA eller Kina har gjort i dagsläget. Däremot, har 184 andra länder gjort det. Ofta kan miljöförstörande verksamheter kopplas till europeiska banker och européer är ofta delaktiga. Sätter nån av dem ner sin fot i ett av dessa länder blir de ju gripna och med kriminallagstiftning skapas en proaktiv impuls att inte förstöra. Dessa företag skulle inte våga fortsätta bränna platser som Amazonas.
– Vi skulle även kunna se ett skifte där företag frågar sig själva hur man skapar utan att skada… och då uppstår inte de destruktiva besluten. Vi skulle kunna ha en femårig omställningsperiod, men bevittna hur investeringsflöden skiftar ögonblickligen. De flesta investeringar behöver nämligen många år att ge avkastning. Det makthavarna och företagen behöver förstå är att miljön, jobben och naturen hotas om man inte ställer om. Det är ju dessutom lönsamt.
