Wijkman: ”Vinsterna med en ekocid-lag är enormt stora”

”Vinsterna med att få en lag mot ekocid på plats är enormt stora. Vårt förhållningssätt till naturen skulle förändras. Så, det är viktigt att vara pragmatisk i utformningen”, säger Anders Wijkman, författare, politiker och debattör som ställer sig positiv till en internationell lag mot storskalig miljöförstörelse, ekocid. 

– Första gången jag hörde ekocid nämnas var 1972 när Palme betraktade det som skett under Vietnamkriget som ekocid, det var också första gången som begreppet användes. Nu följer jag arbetet med lagen, och det är en väldigt naturlig fråga för mig att diskutera. Relationen mellan människa och natur har gått som en röd tråd i allt jag har gjort, säger Anders Wijkman som varit engagerad i samhälle och miljö på ett eller annat sätt i över 50 år. 

Wijkman började banan som riksdagsledamot för Moderaterna, och har därefter haft flera tunga poster, bland annat som generalsekreterare för Röda Korset och Naturskyddsföreningen. Han har även varit ledamot i Europaparlamentet för Kristdemokraterna, samt ordförande för Miljömålsberedningen som på uppdrag av regeringen 2015–2016 tog fram en klimatstrategi och klimatlag för Sverige, som nu implementeras. 

Vad gör du idag?

– En massa saker. Jag är bland annat ordförande för det nationella forskningsprogrammet om klimat, och även ordförande för Climate-KIC, ett innovationsprogram på EU-nivå

Vad tänker du om idén om en lagstiftning mot ekocid?

– Det är en logisk följd av att vi under 100–150 år storskaligt förstört väldigt många viktiga ekosystem. Dessutom har vi destabiliserat klimatet. Vi håller på att såga av den gren vi sitter på, för det är det livsuppehållande systemet vi talar om. Så vi måste ta till alla åtgärder vi kan, och en lagstiftning om ekocid vore ett viktigt redskap. Samtidigt är det viktigt att förstå hur vi hamnade där vi är. 

Wijkman nämner bland annat Bibeln, den franska filosofen Descartes och det nuvarande forskningssamhällets organisation som delar av förklaringen till människans syn på sig själv och naturen som två separata delar. 

– I Bibeln sätts människan högst upp på piedestalen, med rätt att utnyttja naturen för sina egna syften, även om det också nämns att människan har ansvar för att förvalta den. Sedan hade vi Descartes och upplysningstiden där man bortsåg från att allt hänger ihop, och återigen satte man bara människan i centrum. 

Att vårt nuvarande ekonomiska system vilar på detta synsätt gör att vi ser naturen som något konstant som vi kan använda utan begränsningar, menar Wijkman. Han propagerar för en ekonomisk omställning.

– Den kommersiella ekonomin är ett jätteproblem. Vi har lagt en ekonomisk modell ovanpå naturen och hoppas att det ska fungera. Det gjorde det när vi var få människor och ekonomin var liten. Nu är det inte så längre. Ekonomin borde lära av, och samspela med, naturen. Inte tvärtom. Forskarsamhället bidrar också genom att vi har specialister i olika ämnen, men få som är duktiga på hur allting hänger ihop, att förstå helheten.   

Men du är positiv till en lagstiftning mot ekocid?

– Ja, fast den kan bli svår att tillämpa, och den skulle kanske leda till få fällande domar. Men! Den skulle skapa en norm. Och det skulle vara otroligt viktig att kunna hänvisa till den normen: att det internationella samfundet har bestämt att storskalig miljöförstörelse inte är okej, till och med brottsligt. Det skulle kunna få enskilda länder att skärpa sin lagstiftning som en konsekvens av det. En sån här lag, om den blir tydlig, kan leda till snöbollseffekter.

Under din långa karriär med energi-, miljö-, och klimatfrågor i fokus, hade en lagstiftning mot ekocid gjort någon skillnad i ditt arbete?

– Ja, det är klart att den hade, både arbetet med klimatfrågan och hela hotbilden mot biologisk mångfald hade varit lättare att diskutera och tvinga fram åtgärder mot om det funnits en tydlig brottsdefinition kopplat till storskalig miljöförstörelse. 

Vad ser du för hinder och utmaningar för en lag mot ekocid?

– Det finns enormt starka motkrafter, inte minst kopplat till ekonomiska intressen. Fossilindustrin, gruvbranschen, företag som tjänar pengar på massiv exploatering av skogar, storskaligt fiske, kemikalieanvändning generellt, det är många industriella verksamheter som skulle påverkas. Och de har mer eller mindre stort inflytande på olika regeringar. Och det är ju till slut regeringar och länder som ska skriva under lagen. Jag kan tänka mig att Brasilien, Ryssland och Kina skulle sätta sig emot lagen. USA skulle nog också vara tveksamt att skriva under. 

Hur kan de här utmaningarna överbyggas? 

– En ecocid-lagstiftning behöver utformas så klokt som möjligt, man får inte vara absolutistisk utan hitta en ”lagom-utformning”, så att den går igenom. På områden där man ska bryta ny mark, som det här är, är det viktigt att inte ta i allt för hårt, för då kommer man inte att uppnå någonting. Vinsterna av att få en lag på plats är så enormt stora. Vårt förhållningssätt till naturen skulle förändras. Så, det är viktigt att vara pragmatisk och inte för ambitiös i utformningen. Då har ett lagförslag större chanser att gå igenom.

Vad ser du för tendenser som talar för att en ekocidlagstiftning?

– Det har hänt en del senaste halvåret, vissa regeringar har uttryckt intresse för den här lagstiftningen. Jag kan se att frågan lyfts fram allt mera, så vi närmar oss någon form av brytpunkt. Jag tror mycket på expertgruppen som jobbar specifikt med hur den juridiska definitionen av ekocid skulle kunna se ut. En i gruppen är Philippe Sands, han är en suverän folkrättsjurist som skrivit många böcker om andra världskriget och folkmord, det ger tillförsikt.

Även Wijkman har skrivit en rad böcker, flera kopplade till problemet med den nuvarande ekonomiska tillväxten ur ett miljö- och klimatperspektiv på global nivå. Han lyfter framför allt fram Den stora förnekelsen (2011) som beskriver de planetära gränserna. Han har även en ny bok på gång, om den ”förbannande kortsiktigheten”, berättar han.

– Vad gäller klimatförändringen vet vi ungefär vad vi behöver göra, och vi har teknik som hjälper oss, som kan dra ner klimatpåverkan. Så klimathotet är nog enklare att lösa än problemen kopplade till förstörda ekosystem och den hotade mångfalden. Det är enkelt att mäta utsläpp, men hur mäter man biologisk mångfald? Det är svårt. Där tror jag en ekocidlagstiftning har störst betydelse, säger Anders Wijkman. 

Ida Svartveden
Foto: Privat

LÄS MER Fler röster för en ekocidlagstiftning
Biskop Anders Arborelius
Europaparlamentariker Jytte Guteland (S)

Dela mig

Fler nyheter och event

Your paragraph text

Två av tre svenskar stödjer ekocidlag

signal-2024-05-16-002527_002

Avslag för ekocidmotioner – men starkt stöd i riksdagen

Unknown-1
Event 9 apr

Cirkulär ekonomi och ekocidlag

Unknown-2

Företagsledare efterlyser ekocidlag

Skärmavbild 2024-02-12 kl. 17.37.48

Ekocidlag rekommenderas i rapport till Ukrainas regering

ELA-inbjudan_News-images2
Event 11 jan

Seminarium 11 januari kl. 16:30-18

BN+ECD+2

EU har kommit överens om att kriminalisera allvarliga miljöbrott

BN+Nordic+Council

Nordiska rådet uppmanar regeringarna att delta i internationella diskussioner om ekocidlag

FB_IMG_1698915362861

Årets motionsskörd – en propp har lossnat!

Kristin-Vala-Ragnarsdottir-400x400

Internationellt forskarupprop för ekocidlag

ulf-kristersson

Statsministern ställer sig bakom ansvarsutkrävande för miljöbrott

kth seminar SQ
Event 27 sep

How can Ecocide Law help direct our techno-economic power?